Snökaos - inget för en höna som Ulla
En vanlig morgon:
Jag går ut för att hämta tidningen och för att släppa ut hönsen ur sitt hus.
Jag möts av två hysteriskt pickande hönor som skulle kunna spränga glasrutan med sina näbbar när de ser mig komma.
Jag öppnar den riktiga dörren (alltså inte fönstret - utan dörren tio centimeter till höger om fönstret)
Det utbryter vild panik. SLÄPP UT OSS DÅ!!!! Agda och Ulla ser mig, hör mig men fattar inte hur de ska komma ut.
jag ger upp och öppnar fönstret och de trillar i princip ut genom det.
I morse:
Snökaos.
Kallt.
Jag möts av två något avmätta hönor som inte pickar på rutan. jag öppnar dörren och de masar sig fram till öppningen och står sedan tvärstill.
SNÖ???? what????? oh fy va kallt om fötterna!
Jag hämtar maten - vilket brukar innebära att de följer efter mig och hämtar maten. Idag när jag återkommer med frukosten står de fortfarande i öppningen och tvekar.
SNÖ?????
Det hela slutade med att Agda flög fram till mina fotspår (= snöfri mark) och Ulla fick jag locka ut genom att skotta en liten väg fram till maten.
Tja... Några vinterentusiaster är de inte.
dina höns är kanske lika ovana vid snö som oss upplänningar... töntigt att maila sådär. men vissa har helt enkelt inte bättre för sig... snö är ju supermyisgt och du var grym! jag menar vad skulle du sagt? typ åhh stackars er för att ni har så mycket snö... din uppgift var ju bara att rapportera läget vilket du också gjorde på ett exemplariskt sätt. STOR KRAM till dig!
