När vi inte kan jobba i köket ...
Nya hallen växer fram!!!! Golvet är boardskivor som sedan ska täckas med linoleum. Den grova timmerväggen är målad två gånger med vit färg. taket är målat en gång - och tidningssidorna är för att vi inte ska måla på timmerstocken.
Så här såg det ut innan:
Timmerväggen i fantastisk oskärpa men jag var trött och det var mörkt... Det blir kanonfint!
Även i renoveringskaos finns julen! Den här väggen ska nog målas vit, tror vi.
Den här bilden är mest till för att ge er ett försmak på helgens projekt (förutom hela köket då...) Igår kom ytterdörren och vi ska byta till vår nya fina på lördag!!!
Snökaos - inget för en höna som Ulla
En vanlig morgon:
Jag går ut för att hämta tidningen och för att släppa ut hönsen ur sitt hus.
Jag möts av två hysteriskt pickande hönor som skulle kunna spränga glasrutan med sina näbbar när de ser mig komma.
Jag öppnar den riktiga dörren (alltså inte fönstret - utan dörren tio centimeter till höger om fönstret)
Det utbryter vild panik. SLÄPP UT OSS DÅ!!!! Agda och Ulla ser mig, hör mig men fattar inte hur de ska komma ut.
jag ger upp och öppnar fönstret och de trillar i princip ut genom det.
I morse:
Snökaos.
Kallt.
Jag möts av två något avmätta hönor som inte pickar på rutan. jag öppnar dörren och de masar sig fram till öppningen och står sedan tvärstill.
SNÖ???? what????? oh fy va kallt om fötterna!
Jag hämtar maten - vilket brukar innebära att de följer efter mig och hämtar maten. Idag när jag återkommer med frukosten står de fortfarande i öppningen och tvekar.
SNÖ?????
Det hela slutade med att Agda flög fram till mina fotspår (= snöfri mark) och Ulla fick jag locka ut genom att skotta en liten väg fram till maten.
Tja... Några vinterentusiaster är de inte.
Vill ni se hur det blev?
Ett mysigt mysigt golv....
och så lite slipdamm
Ett nästan färdigt golv!
Lite kvistlackande klockan 22.30 en torsdag.
Ett målat golv! Men vad tror ni - behöver jag måla en gång till?
Senaste nytt om renoveringen...
Lördag morgon. Det luktar skumt i köket, en till två centumeter långt matludd siffer fast på träplankorna som bara skymtas bakom allt klister (den blå platsmattan är precis utsläpad) och Jonatan har hittat två tvålar från 1968 bakom diskbänken. Ett modernt, fint kök känns avlägset.
Propparna går. Efter bara någon meter med monsterslipmaskinen från helvetet går strömmen. det går inge bra alls. Men efter en del elektrikerkonsultationer går det bättre. Det gäller att starta maskinen låååååångsamt och mjukstarta slipandet. då går det bra nästan hela tiden.
Ett kök någon? Alltihopa står ute på gården, och skator badar i regnvatten i diskhoarna.
Tada! Inte klart. men fasiken ett helt annat golv. Här ska vi måla och i hallen blir det linolium- matta.
Gamla golvet ser du här!
Stort tack för konsten
Alla behöver väl en förebild antar jag...
Och den som har svårt att se konsten genom hönornas nya fönsterruta kan spana här!
Tack Agneta!
Till nyfikna - om huset
/Kristina
Hallen. Dörren är utflyttad (du ser var den satt tidigare genom att kolla var plastmatten slutar). i taket ser du panelen vi väntar på. (jag har inte städat, så ni som tittar - titta inte för noga...) Jag funderar på att måla timmerväggen vit. vad tror du?
Mer av hallen. från andra hållet. nya dörren, med ett fönster i höjd med det andra fönstret kommer göra underverk tror jag.
Köket! skafferi/kyl/städskåpet är borta, du ser var de stog jag jag tänka... och igår kväll tog vi bort golvet - som visade sig vara olimmat klickgolv (du ser det till vänser i bild) Så enkelt att få bort - tog max en halvtimme!
Idag ska jag ta bort mer tapet och sedan grundmåla väggarna! Tapeten du ser, den blå fanns under den bruna och var riktigt fina - framför allt till det blå golvet (som btw är sååååå äckligt)
Mina kreativa alster i torkrummet. det syns ju inte så jättebra. men du får en känsla iaf.
det var allt från huset. Hönorna kommer åter med en rapport om stora händelser i hönshuset senare.
Gå fot
Matte är stolt.
Matte har två hönor som går fot och kommer när man ropar.
Det är möjligt att matte måste prata i falsett och låta lite som en bebis för att få dem att hänga med - men det gör inget.
Matte och hönorna kan hämta posten tillsammans om de vill - för Ulla och Agda är duktiga flickor som följer med matte hem igen.
Bara så ni vet det!
ps
det finns bara ett enda tillfälle när de inte lyssnar - och det är självklart (när annars) när de äter något riktigt gott. en favvo är salladen i landet som de mycket hellre äter själva än ger till matte och husse.
Folkets önskan - vår lag. Därför kommer här en lista!
Vad vi gillar allra bäst:
1. Lätt hönsfoder. Inget annat får oss att hoppa så högt som ljudet av rasslande foder i en plastskopa.
2. Sniglar. Åhhhhh va det låter mums när man pickar sönder skalet med näbben och så slurp bara....
3. Allt som har formen av en mask. Det innebär spagetti, maskar, skosnören och gräs. Och småkryp av alla de slag förstås.
4. Färg. Något otippat, och väldigt irriterande menar hyresvärden - men vi har verkligen uppskattat att de skrapat hela fasaden under sommaren. Vi har doppat huvudet i färgburkar, vi har pickat i oss mängder med vit färg och fluktat kring penslar.
5. Ulla gillar frukt, och tvingar in det på listan här. Men jag, Agda gillar det fasiken inte!
6. Maskrosor. Ojojojoj så gott att attackera en maskros och i snabba ryck slita sönder den.
7. Sand, grus, sten och annat fränt.
8. Matte. (väldigt gärna fötter, men de är ju aldrig framme så här års)
9. Täckbark och nyplanterad gräsmatta (ja, vi äter inte det alltså. men vi gräver och hittar mat i det)
10. Ris. Mums!
Ulla - better looking than ever
Det här är modell-Ulla idag. Kommer ni ihåg hur hon såg ut i somras?
Vad gör inte en semester på landet, lite sol och jäkligt gott foder i massor?
Attackhönan Agda är tillbaka
Friden i hönshuset är över. det varade ju förvånansvärt länge det där med Peace Love and Understanding. Men igår tog det åtminstone tillfälligt slut.
Vi hade haft en kärlkesfull stund jag och Agda. Jag hade druckit kaffe på trappen (oj så solen sken igår) och Agda hade nyfiket spatserat runt uppe på mina ben. När stirret blev lite väl intensivt och Agda allt för närgången fick hon kliva ned och jag sträckte fram handen för att lyfta kaffet. På två röda sekunder var hon framme och nöp mig i knogen så blodet rann.
AttackAgda is back in tha hood.
Passa er!
Våra höns - lite bättre än andra
Snacket på konferensen är detta: Våra höns är lite bättre än andra. Faktiskt.
Jag pratade med en kille som hade ett helt gäng höns och det visade sig att hans faktiskt sedan länge slutat lägga ägg för året.
Och det, mina vänner, har ju inte våra. Våra har ju precis värmt upp och lägger ägg av bara fasiken.
Bara så ni vet -
Våra höns - lite bättre än alla andra.
Halleluja Ulla lägger ägg
Ägget var vitt, vägde inte mer än ett vanligt ägg, men mer än Agdas (tacka fan för det när hon hållit på det så länge) och var något skitigt.
Vi glädjs och ser fram emot ännu ett om cirka två månader...
Här är Ulla och Agda på jakt efter svamp.
(Ulla: Ja, kära nån då. Det verkar som att hysterin kring detta med mina ägg aldrig ska lägga sig. Därför bestämde jag mig idag för att klämma ur mig ett ägg så alla blir nöjda och glada. Jag menar JESUS vilket tjat det blivit. Till och med helt okänt folk verkar ha koll på mina äggledare.
Är ni nöjda nu gott folk?)
Vi umgås igen
Kanske är en hönshjärna inte så värst bra på att minnas - någon långsurare verkar det i alla fall inte vara... Frid, fröjd och utflykter i trädgården är åter på dagordningen och äppelträdens fallfrukt har börjat locka något vansinnigt.
Bruna, lite söndriga äpplen is the shit!
Ett litet tjänsteresehelvete
De har glömt bort oss!
Efter en vecka i resandets tecken - med Jonatan på fisketur och jag själv i Eskilstuna och Stockholm har Agda och Ulla blivit folkskygga.
Det forna tåmumsandet från Agdas sida är ett minne blott och Ulla vill knappt gå ur buren, om man inte verkligen lockar och pockar.
Snart efter hemkomst inleddes därför kampanj Smör där hönornas kärlek och hjärtan åter skulle bli våra. Jag tror faktiskt att de ätit sig stoppmätta ända sedan i torsdags kväll, och vi börjar så sakta få resultat. (Agda är åter framme vid mina tår och spanar - men något pickande är det inte tal om)
Problemet nu är bara att jag är åter i Eskilstuna. Husse har fått ta över kampanjen själv.
Håll fanan högt darling!
Ett ägg någon?
Debatterna om Ullas äggstanning fortsätter. Alla med en idé är välkomna att lämna sitt bidrag till varför vi inga vita ägg får.
Kommer produktionen återupptas?
Hinderbana för hela slanten
Vem har sagt att man måste få maten serverad på vanligt vis. Ulla gillar en utmaning.
Rapport från hönsgården
Det är varmt. Så varmt att Agda går omkring med vingarna ute. Tja... Armsvett är ju inge kul förstås
Och Ulla blir allt smalare. Det passar säkert bra i värmen men fjädrarna börjar bli lite störande. Jonatan är dock nöjd - han ska binda en fluga av några av fjädrarna.
Ulla ruggar
Att rugga innebär att tappa alla fjädrar och sedan få nya - och i ärlighetens namn. För att vara modell har hon varit lite väl mycket rugguggla...
Men rugga är vad hon gör. och i hela buren ligger via fjädrar lite överallt. Agda värper lydigt i Ullas frånfälle dock. Tack och lov för oss äggtarva jävlar.
När ruggandet är över ska tydligen äggandet ta över igen. Vi får väl se.
Attackhönsen visar mer kärlek
Är inte detta en käääärleksfull blick?
Hönorna känner sig lugnare. Eller eventuellt är det vi som har slappnat av. I vilket fall så är jag nu nästan säker på att de inte kommer hoppa på oss längre.
Framsteg. Och lugna gatan för oss.
Inga ägg
Så vi surar - både jag och Ulla.
Äggstanning har vi fixat, och det kommer inte upphöra än på en stund skulle jag tro. Idag har de smörat för oss - hyresvärdarna. gett oss majs, och ogräs som vi gillar och låtit oss vara ute en stund. men vi ska nog sura lite tilll tror jag.
Det gula på Ullas bröst har iallafall börjat blekna. Jag vet inte vad hon gjorde för att grisa ned sig så - men det var i vilket fall onödigt och jag är glad att det är på väg bort. Hon sandbadar nog bort det så småningom.
/Agda
